Tränarfortbildning

18.12.2018

Tränarfortbildning Laholm.

Kursledare Elisabeth Lundholm

I december var jag på tränarfortbildning i Laholm. Jag tänkte ge er ett sammandrag av vad vi gjorde och vad vi gick igenom. Lika viktigt att ha er elever med i tankegångarna om hur man bäst lär sig saker och når sina mål, som att berätta för oss tränare hur man ska göra.

Modellerna som Elisabeth direkt på morgonen skrev upp va följande;

UTBILDNINGSSKALAN KRAV PROFIL GROW

Jag ska gå igenom dem en och en längre ner i texten.

Det som gjordes klart omgående är att vi ska vara coachande tränare, lärosättet då det står en "tysk och pekar med hela handen och önskar en nickande elev" önskar man ska försvinna helt och hållet och är ingenting som förbundet står för iaf. Ett coachande lärosätt står för att man "ska komma fram till lösningen själv" - alltså eleven måste förstå varför saker och ting ska ske på ett visst sätt. Inget ska bara accepteras utan att man förstår varför. Givetvis ska det coachande lärosättet ske inom förbundets uppsatta ramar och där har vi säkerhet och welfare of the horse i första rummet.

Elisabeth gjorde också klart att i andra länder så är det "förbjudet" att organisera träningar om man inte innehar en licens eller certifiering på sin pedagogiska förmåga. Något som jag personligen tycker verkar helt på sin plats.

Elisabeth tog upp några viktiga punkter och tankar som jag skrev ner och som jag tycker talar för sig själv;

  • "Träna med tanke - och tävla med känsla" (på tävling får vi tumma på saker och gå på känsla, som vi i träningen hela tiden har en tanke bakom varför vi gör saker)
  • Va alltid öppen för nya förslag och förändringar, det finns olika ingångar till att lösa problem. Många gånger är inget rätt eller fel, bara olika långt till målet"
  • Med öppenhet och flexibilitet kommer man längre när man fler av sina mål
  • Lär dig nya saker på youtube, det finna massor av bra klipp där kända profiler ger tips om olika övningar som förklarar pedagogiskt.
  • Filma dina elever/ ditt träningspass ofta. Gärna små korta klipp med sekvenser. I appen Whatsapp, är det smidigt att bolla filmer och kommentarer med sin elev/tränare mellan fysiska träffar och kanske i tider då man behöver vägledning eller bekräftelse.
  • Vi gör våra hästar trubbiga med vår inverkan. Kan hästar känna en fluga på kroppen, så känner de givetvis våra hjälper också. Det är vi som ska göra hästarna öppna och känsliga/trygga för vår kommunikation. Alla hästar utgår från olika grader av öppenhet för vår kommunikation.
  • Elisabeth tryckte på vikten av att man lär ut grunderna. Utbildningsskalan, termer, teknik och att vi delar upp träningsmoment ett efter ett. Att allt sker på hästens villkor. Några av termerna som Elisabeth tog upp som viktiga kunskaper var;
  • Rakriktning, hästens naturliga balans, hur hjälperna inverkar, understödjande och ledande tygeltag, kontakten med bettet. Vad kräver vi av hästens balans i olika övningar. Bålstabilitet och vår position. (av övningarna vi gjorde under dagen så märktes det tydligt att det va lika viktigt på vagnen som uppsuttet att ha rätt position).

UTBILDNINGSSKALAN

Att kunna utbildningsskalan i sömnen va ett måste 😉

Takt, lösgjordhet, kontakt, schwung, rakriktning, samling. Alla va överens om att rakriktningen va viktig att ha med tidigt i arbetet med takten, kontakten och lösgjordheten (genomsläppligheten). Schwung och samling är ett arbete som kommer längre fram då de första bitarna är på plats.

KRAV PROFIL

Att göra en kravprofil på ett ekipage är att dela upp vilka saker som behövs för att komma vidare i sin träning. Vilka saker är redan ganska bra, vilka saker brister, vilka förutsättningar har ekipaget både i hemma miljön och i kvalitéer hos kusk och häst. Genom avsuttna samtal, eller tät feedback på träningarna kommer man vidare. En öppenhet hos tränare och elev är viktig. Elisabeth tog dock upp 6 saker som finns som bas i möjligheten för utveckling hos eleven. Alla punkterna är lika viktiga. (och just dessa saker kostar ju faktiskt ingenting att utveckla reflekterade jag över)

  • Position 2. Inverkan, timing 3. Teknik 4. Analys 5. Förståelse 6. Attityd


GROW

För att ekipage ska kunna "växa" nå sina mål och ta sig uppåt och vidare så använder sig förbundet av förkortningen "grow". Det är viktigt att man går igenom vad det finns för mål och visioner med tränandet, tillsammans utvärderar man vad som är realistiskt och möjligt.

Goal, Reality, Options, Will

(mål, verklighet, möjligheter, viljestyrka)

                                                                                     (bild: Gerti Hylt)

När Elisabeths teoretiska genomgång var klar så gick vi ut till ridhuset och påbörjade dagens praktiska övningar.

Först ut va en 5-årig häst som skulle tömköras. Vi pratade om vad vi såg rent visuellt med ögat om hur hästen valde att bära sig, stark/svag sida med mera. Det va inte helt självklart för alla att se var oliksidigheterna låg och hur vi skulle agera, även om den största delen av tränarna var helt överens. Detta är en av de största och ibland även mest frustrerande momenten för mig att gå på fortbildning... jag kan erkänna det för er direkt. Man får bita sig i läppen, låta gruppen valsa omkring i resonemang och felaktiga slutsatser, tills man förhoppningsvis kommer ner till kärnan och alla kan enas (ibland vet jag inte ens om alla fattar) om ekipagets brister/styrkor och fortsatta träningsupplägg.

Såklart är det skillnad på alla tränares erfarenhet, hur aktiv man faktiskt är som tränare, och hur många hästar ser man i vardagen till exempel. Jag och Maria är några av de få som försörjer sig heltid på att vara tränare och vi ser många ekipage och hästar varje vecka. Vi vet också att många hästar beter sig precis likadant tekniskt, det är mentaliteten och exteriören som får bestämma vilka lösningar vi tar för att komma till målbilden... men har man inte ens koll på tekniken så blir det ju rejält virrigt att veta vilken väg man ska ta... har man dessutom bara kunskap om "en motorväg att köra på" ja då blir resultaten ofta på hästens bekostnad och inget hållbart upplägg skapas...

Ekipaget fick börja med att köra med tömmar lika på båda sidor och gå rakt bakom. Jag tror att de flesta av er som provat att tömköra upplever det sättet som lyckosamt i långsamma gångarter, och i nybörjarfasen då hästen bara ska lära sig att hyfsat gå rakt fram och inte va rädd för er därbakom. När mer avancerade krav på ställning, balans och tempo kommer till då är man rätt fattig i verktygslådan med en sån position, speciellt på en nybörjar häst - tycker jag i alla fall. Och det kände nog detta ekipage med. Så när en annan tränarkollega fick uppgiften att arbeta hästen med öppna och förbättrad kontakt på yttersidan så ändrades åtminstone positionen och yttertömmen lades upp över ryggen. Hästen förstod lite mer om vad som begärdes och några fina öppnor i skritt gick att göra. Som avslutning så bad ägaren till hästen att jag skulle tömköra hästen. (Jag som trodde jag skulle slippa göra en insats och bara kunna hålla låg profil i detta moment - kom alltså inte undan...😉) Jag började med att ändra till en ledad innertöm så den direkta infästningen inte bromsade hästen så mkt och sen satte jag ner yttertömmen till lägsta ringen så hästen fick upp sin rygg och manke och kontakten i handen blev jämnare. Även om den till och från i detta läge blev rejält stark då den plötsligt inte kunde gå med glapp kontakt och för hög hals, utan bakbenen kom in under kroppen, den började hitta sin energi framåt, så blev det jobbigt att bära sig utan någon "rullatorhjälp". Där ifrån började jag jobba med att förflytta den ut på yttre töm, direkt eftergift så fort han tänkte rätt och sen upprepade det genom min "stoppskylts-volt". Jag hann väl få igenom mina signaler 5-6 ggr på honom (då med en mkt mer bärig och "ärlig" form då den va självbärig) innan det va dags att avsluta.

Den lilla stunden gjorde i alla fall ägaren väldigt glad och det kändes skönt. En mycket klok och snäll 5-åring som inte hetsade upp sig av alla olika signaler och människor den fick möta under denna stund, som till slit blev ett ganska långt pass tidsmässigt. Jag tror att alla va överens om vad hästen behövde för jobb i tömkörningen i alla fall.

Att jag hamnade i en grupp som fungerade så bra ihop, gjorde min dag väldigt trevlig. Jag fick mitt träningssätt bekräftat, jag kände att alla frågor som Elisabeth ställde hade jag stenkoll på. Så på ett sätt så kanske inte denna fortbildning utvecklade mig jättemycket teoretiskt, men jag fick spendera tid med andra inom samma bransch, höra lite om vad de hade för vardag och vilka utmaningar dem jobbade med. Nästa år kommer jag nog satsa på en fortbildning som är för renodlad dressyr. Eller hållbarhet och hälsa. Vi har förmånen att gå på vilka fortbildningar som vi vill inom tränarkåren.

Hos flertalet tränare under dagen kom uttrycken; "jag är glad om jag har några elever som klarar att ta sig till ridhallen med all utrustning, körning är så dyrt och svårt att få ihop, hur ska vi som tränare agera när hästen verkar ofräsch m.m." Då kände jag att alla dem svaren hjälps vi åt med i EDG. Jag och Maria har maxade kalendrar med elever, snarare så man känner att man skulle haft en klon för att hinna med, vi ser till att man kan låna vagnar/utrustning av varandra, vi har så fin stämning och inspiration i gruppen som gör att alla vill hålla på. Vi tränar inte några halta hästar. Dessutom känner jag att det är så viktigt att man själv tränar och har häst, presterar på tävling med mera. För det är en färskvara att vara en uppdaterad och bra tränare. Ingen ska tro något annat...

Så som avslutning på detta inlägg kan jag säga att jag och Maria har pratat mycket om hur värdefullt vi känner att vårt helhetskoncept inom EDG är. Det är ett holistiskt synsätt om hur vi ska ta hand om, och träna våra hästar. Och efterfrågan bara växer och växer. Så följ med oss på resan framåt för 2019 och 2020. Vi tänker växla upp och följa den utveckling som EDG-resan har tagit oss på. Vi tänker både större och bredare inför framtiden! Mer info om detta kommer snart.

Ta hand om er och hästarna så hörs vi mer snart!

// Emma